Nytt arbete?

Tre månader har gått sedan nedskärningen på mitt arbete. Som jag tidigare berättat har jag under denna tid mått mindre bra. En väninna sa då att hon visste om ett jobb som personlig assistent som skulle passa mig. Förvisso bara ett graviditetsvik, men ändå! Hur som helst så ringde min väninna mig i går och gav mig numret till honom som arbetet gäller, han ville att jag skulle ringa. Självklart ska jag ringa!! Fasiken känns just nu som om jag får nytt syre, ett andningshål. Om jag nu får jobbet, hänger det ändå på min nuvarande chef. Det är ju upp till henne om hon vill ge mig tjänstledigt. Vilket jag inte tror är omöjligt. Glad glad..ska ringa om jobbet i morgon.

Söndag! Skall jobba inatt....hmmm.....ska inte måla fan på väggen. Det återstår att se hur de övriga ( energitjuvarna ) tar informationen om att vi skall cirkulera på de olika avdelningarna. Vilket jag personligen egentligen inte vill, men som jag insett är den ända lösningen till att alla skall skall förstå hur tråkigt det är att jobba helt ensam i tio timmar. Cirkulerar vi får alla uppleva det. Men som sagt alla var inte med på själva mötet då detta beslutades. Måste få skriva om att de tre chefer som medverkade på mötet var helt otroligt proffsiga. Kändes som om de hade förstått att detta var en viktig fråga att lyfta, då det hela handlar om personalens psykiska hälsa.